Halosenniemi på svenska
Halosenniemi – konstnären Pekka Halonens hem
Konstnären Pekka Halonen föddes år 1865 i Lapinlahti i Savolax. Hans fru Maija var hemma från Karelen, från Myllykylä nära Sordavala. Efter att de gift sig bodde familjen Halonen på olika ställen i Karelen, Savolax och i Helsingfors. Författaren Juhani Aho lockade familjen Halonen att flytta till Tusby år 1898. I början av seklet bodde flera kända konstnärer, författare och vetenskapsmän invid Tusby strandväg: bl.a. J. H. Erkko, Eero Järnefelt, Jean Sibelius, Eino Leino, F. E. Sillanpää, Viljo Tarkiainen och E. N. Setälä.
I Tusby bodde familjen Halonen till en början på hyra på en lantgård i Tuomaala by. Under sina vintertida skid- och målningsresor bekantade sig Pekka Halonen bättre med Tusby träsks omgivning och hittade en plats för en stuga och ett potatisland på ett ställe som tilltalade honom. Efter att landköpet var avklarat, pågick byggnadsarbetena på det steniga och smala näset åren 1900–1902. Pekka Halonen har planerat Halosenniemi tillsammans med sin bror Antti Halonen. Byggarbetarna var i huvudsak familjen Halonens släktingar från Lapinlahti. "Urskogsvillor" hade redan uppförts av bl.a. Emil Wikström i Sääksmäki (1893–1894) och Akseli Gallen-Kallela i Ruovesi (1894–1895). I likhet med dem byggdes Halosenniemi invid vatten, på passligt avstånd från den övriga bebyggelsen och ateljén gjordes lika hög som själva tvåvåningsbyggnaden. Byggnadsmaterialet, röd furu, togs till Tusby från Konginkangas i Mellersta Finland. Pekka Halonen var särskilt noga med att träden fälldes på midvintern, ty då är timren som hårdast. Stenarna till grunden bröts i klippan invid – som familjen kallade berget. Halonen deltog i husbygget enligt bästa förmåga vid sidan av att "förtjäna sitt bröd" dvs. måleriet. Han fäste stor uppmärksamhet vid byggnadens vackra detaljer och han var speciellt intresserad av att bygga ugnar och öppna spisar Han fäste stor uppmärksamhet vid byggnadens vackra detaljer och han var speciellt intresserad av att bygga ugnar och öppna spisar – han gjorde själv planerna ända från ugnsteglens glasering. Pekka Halonens kusin, Arttu Halonen, formgav de konstfärdiga ugnsluckorna. Motiven är valda utifrån användningsområdena för de rum de placerats i eller utifrån stämningen i rummen. En naken kvinna, som föreställer hemmets varma och gästfria anda, finns vid ateljéns öppna spis. I matsalen berättar en sugga och sju kultingar om rummets natur på ett humoristiskt sätt. Också uppe i Annis rum och i nedre tamburen lönar det sig att fästa särskild uppmärksamhet vid ugnsluckorna.
Utöver köket finns det sju rum i Halosenniemi. Det viktigaste av dem är den höga ateljén, som samtidigt är den produktiva konstnärens arbetsrum och familjen Halonens vardagsrum – till och med för hela konstnärskolonin vid Tusby träsk. Musiken, litteraturen och diskussioner och konst, liv och dagspolitik hörde väsentligt till livet på Halosenniemi. Maija Halonen spelade ofta bakgrundsmusik för sin arbetande make – ibland fyrhänt med Aino Sibelius. Då Pekkas bror Heikki Halonen, som var en av sin tids bästa violinister, kom på besök kunde man hålla konserter för en entusiastisk publik. Familjen Halonen läste mycket och i sina olika målningar har Pekka Halonen avbildat sina familjemedlemmar djupt försjunkna i litteratur. Maija Halonen översatte litteratur förutom från de nordiska språken även från italienska till finska, bl.a. Collodis Pinocchio år 1906.
Ateljén omgavs av rum på tre sidor. Den här lösningen underlättade uppvärmningen av den stora ateljén. I bottenvåningen låg vid sidan av bibliotekshörnan även ett pörte, som fungerade som gästrum, och en matsal. Under Halonens tid nådde man pörtet endast via ateljén. På 1950-talet har en bakugn från familjen Halonens tid rivits från köket. Ugnens gränser kan ännu ses på golvet och på väggarna. Också matsalens ugn hade rivits, men den rekonstruerades i slutet av 1980-talet på basis av bevarade dokument. Cirka hälften av de grönskiftande kaklen är ursprungliga. I mellanrummet mellan köket och matsalen fanns ett skafferi och en lucka som ledder ner till matkällaren.
Ovanför bibliotekshörnan, på läktaren, finns den äldsta dottern Annis rum. Under årens lopp växte familjen Halonen – det hade inalles åtta barn: Yrjö, Anni, Erkki, Antti, Marja, Elina, Sakari och Kaija. Den egentliga barnkammaren var bakom föräldrarnas sovrum. Pojkarna kunde ibland även sova i den övre tamburen. Under de mest skyndsamma perioderna bodde också tjänarinnor och guvernanter på Halosenniemi. Det sista rummet på övre våningen var ett rum för tjänstefolk.
Barnen fick ofta stå som modell för fadern då de lekte, särskilt på fadern gjorde "fingerövningar". Pekka Halonen rotade sig på sin udde även i konstnärligt avseende – motiven för målningarna hittade han hemma och i närmiljön. Särskilt vintriga och vårliga landskap stod nära konstnärens hjärta. Vårens ankomst, den vaknande naturens olika ansikten samt de varierande uttrycken med snöiga träd och isiga sjöar inspirerade Halonen igen och igen. Med respekt för Pekka Halonens kärlek till naturen gjordes Halosenniemi till ett naturreservat år 1966.
Pekka och Maija Halonen bodde på sitt näs ändå till sin död. Pekka Halonen avled som 68-åring år 1933. Maija bodde kvar på Halosenniemi i 11 år efter sin mans död. De ligger begravna på Tusby gamla kyrkogård under en gravsten gjord av Pekkas kusin, Emil Halonen. Tusby kommun köpte Halosenniemi och grundade museet år 1949.